Fröken Johanson

Mitt nya samboliv tillsammans med William består till stor del av vardagslyx som att titta på teve tillsammans en vardagskväll med en kopp te/julmust och scones/pepparkakor. Vårt favoritval att titta på är en nostalgitripp till OC säsong 1. Det blir många avsnitt och vi fullkomligen njuter av den värld som är så långt bort från vår egen. Eller?

"Älskling! Du anar inte vad som har hänt!"
"Vad har hänt?!"
"Hur länge kan du vara vaken ikväll?"
"Eh..." Tankarna snurrar nu för fullt. "Till elva kanske?"
"Kan du inte orka lite längre. Helena ringde, min gamla gymnasiekompis, hon har vunnit biljetter till en MTV-konsert. Mew heter dem! Den börjar nio så du kanske kan få låna bilen så vi slipper åka hem kommunalt?
"Vad kul! Jag ringer hem och frågar om vi kan ta bilen"

Jag fick ett OK från pappa. Ringde Carro som jag skulle äta middag med för att förvarna om att jag måste gå lite tidigare från restaurangen. Carro svarar att hon legat hemma sjuk i fyra dagar och helt glömt bort att meddela mig om det. Ingen fara. Stressar hem. Rotar bland kläderna som en besatt. Sminkar mig samtidigt som jag lagar mat. Jag förstår egentligen inte varför jag har så bråttom när tanken var att jag skulle ha ätit middag och åkt direkt från restaurangen, men jag antar att om du ger en tjej mer tid så kommer hon garanterat hitta sätt att fylla den på snabbare än ni killar hinner blinka. Köttbullar och makaroner - fantasin formligen flödar. Steget från att sitta på en restaurang i gott sällskap och äta thaimat till att komma tillbaka till vardagen med en duns och kasta i sig mat är inte så långt trots allt! William sitter och lyssnar på dessa Mew som vi ska se och helt plötsligt kläcker han ur sig "Älskling? Tycker du inte att det här är som ett avsnitt i OC. Vi är bjudna på konsert. Vi har aldrig hört bandet innan så nu sitter vi och lyssnar på dem för att vara lite insatta. Nu saknas bara att någon köper knark och att det händer något som förstör konserten." (Avsnittet vi såg igår var då Oliver, Marissas psykiskt störda kompis, bjöd hela gänget på en konsert. Luke lyssnar in sig på det, för honom främmande bandet och det slutar med att Oliver åker fast för att ha köpt knark från en polis.) Han är så underbar min fina wannabeocstjärnawilliam! Vidare låtsas vi som om vi lever i Orange County och då jag hör en låt jag känner igen från Mew kan jag inte sluta skratta, anledningen till att jag känner igen den? Jag laddade ner den precis efter att jag hört den, för några år sedan, spelas i ett avsnitt av OC. Hur komiskt är inte det?!
Vi tar oss hem till mig, redo att hoppa in i bilen och plocka upp de andra. Då ringer Helena och berättar att budet med biljetterna, som skulle kommit innan sex, fortfarande inte kommit. Spänningen stiger. Vi avvaktar. Halv nio inser vi att det inte blir någon konsert. Pappa skjutsar hem oss och vi slänger oss i soffan och sätter på ännu ett avsnitt av OC.

Så den där värld som i förrgår var så avlägsen kändes igår lite närmare, men vid en nogrannare eftertanke är jag ganska nöjd med den vardag vi redan delar. Den är spännande och innehållsrik som den är. Då är det mer bekvämt att se the life of Orange County på håll, krypa ihop hos William och inse att det är precis här jag vill vara. Ingen annan plats i världen.


/ A