23år!

Kommentera
Nu så har även jag tagit steget in i vuxenvärlden. Jo så är det. I min lilla verklighetsbubbla så blir man vuxen vid 23. När jag var liten så var 23 den stora siffran. Då skulle jag gifta mig, få barn, leva lycklig i alla mina dagar och allt sånt. Idag sitter jag i jönköping, har precis börjat plugga och blir lyrisk av tanken på att jag har en egen disktrasa, en egen spis, ett eget badrum! Okej, livet blev kanske inte riktigt som jag tänkt mig när jag var 10, eller 15, eller 19. Dock är jag väldigt nöjd med vad jag åstadkommit såhär långt och vad som ligger framför mig. Jag har hela livet på mig att 'leva lycklig i alla mina dagar med villa volvo vovve-konceptet'. Just nu har jag förmånen att bara få rå om mig själv. Göra det jag vill och planera in sådant som är viktigt för mig, här och nu.
Okej jag erkänner - åldersnojjan har greppat mig rejält. Inte minst blev jag varse det när det slog mig att pappa hade två utbildningar, jobbat i fyra år och skulle få mig fyra månader senare, när han var lika gammal som jag är nu.
Trots detta virrvarv av känslor så lär jag mig leva i nuet och det tror jag är viktigt. Jag menade faktiskt att jag trivs med att få ta hand om mig själv. Jag har ju förmånen att få bygga upp en stabilitet, trygghet och startkapital för att såsmåningom vara helredo för alla utmaningar det innebär med äktenskap och bebisar. Något jag längtar efter, men gärna väntar på med förväntan under tiden som jag gör mig redo.

Tack för alla fina grattis-önskningar!

/ A