Lucia

Kommentera
Det är dagar som dessa som jag längtar tillbaka till en sval aula, som luktar sådär gammalt och härligt, med ett gäng trötta elever som gäspande genomför en kraxig uppsjungning innan en dag fullspäckad med luciatåg på företag.
 
Lucia är Saras och min dag. Hon brukade sova över hos mig och alltid vad det något som hände. Antingen försov vi oss och fick springa ut till bilen med lingonkransarna i högsta hugg, eller så var vi en timma för tidiga och fick sitta i ett tomt Kista centrum och vänta. Något år fastnde luciabandet utanför bildörren och släpades efter några mil. Alltid något och jag älskade varenda sekund av det.

De åren då jag inte gick på SMK samlades hela familjen i soffan på morgonen, insvepta i våra täcken, framför lucia på TV medan vi åt lussebullar, pepparkakor och drack mjölk. Nu när familjen är utspridd fick jag göra min egen tradition. Såhär blev det. Inte så knåpigt va?

Sul mare lucia!
/ A