Jag håller på att flyttpackar och fastnar, som sig bör, i en del saker under packandets gång. Bland annat hittade jag gästboken från min student 2007 och jag kunde inte låta bli att kika i den. En sida fick mig att tappa andan för någon hundradels sekund och sen kom tårar av enorm tacksamhet. Min kloka ochälskade mormor, som gick bort för snart två år sedan, har gett mig det viktigaste man kan få i livet förutom kärlek; vägledning i livet. Det här skrev hon till mig på min studentdag för fem och ett halvt år sedan:
I gästboken hittade jag även ett kort från min farmor och farfar. Deras värderingar är överförda i mig och jag älskar dem för det.
Jag upphör aldrig att förvånas över hur otroligt privilegad jag är som vuxit upp med så fantastiska människor runt mig. De har gett mig så fina råd för livet och jag vill göra mitt yttersta för att följa dem och efterlikna mina mor- och farföräldrar i den mån jag kan. Om jag blir hälften så fin som dem så kan jag, och alla i min närhet, skatta mig väldigt lycklig.
/ A
skriven
Åh, vad fint Alma! Visst är det roligt att ha kvar och läsa nu - lärdomar för livet fyllt med kärlek och omsorg:) Kram