För sexton år sedan är jag på väg nerför trappan hemma i Luleå. Det är lördag och Amanda och jag ska titta på lördagsakuten med våra godispåsar från Kisokpiraten. I trappan möter jag Amanda som säger att mamma och pappa åkt till BB. Jag tycker hon är jobbig som hittar på saker hela tiden och går förbi henne. Nere i vardagsrummet står mamma och pappas kompis som bekräftar det Amanda sagt och säger att vi ska tillbringa dagen med dem. Det var den längsta dagen i mitt liv. Vi målade teckningar till bebisen, gjorde egen glass, pratade om vad den skulle heta. Sedan kom samtalet som vi längtat efter hela dagen. Pappa berättar att vi fått en lillebror. Han kommer och hämtar oss och sedan får vi se honom för första gången. Världens finaste lillebror. Världens bästa Carl. Som bara blir mer fantastisk för varje dag som går.
Grattis på 16-årsdagen!
/ A
skriven
Så fint skrivet älskling, jag ryser i hela kroppen och tänker tillbaka på när Jompisen kom hem från BB. Lycka!
GRATTIS CARL! :)