En ny era

Hjärtefrågor Kommentera
Bilen var packad till bristningsgräns när jag satte mig i den en tidig tisdagsmorgon för två veckor sedan. När jag körde ut från uppfarten och vinkade hejdå fick jag en överväldigande känsla över att det här är sista gången jag åker hemifrån mitt hem. Nu är det mamma och pappas hem. Jag har en egen bostad att kalla min egen. Jag vet inte om mamma tänkte på samma sak som jag, men om inte annat så kom jag på mig själv med att sitta och smånynna på den här tills jag kom till älvsjö.



Jag kom fram till skolan efter att ha stannat för lunch i Motala där jag även försökte få bort klumpen i halsen och pirret i magen. Trots att jag hade gott om tid på mig, blev det ändå stressigt när jag skulle försöka hitta parkeringsplats utanför skolan. Jag sprang runt för att hitta rätt klassrum och utanför rätt dörr möttes jag av ca 100 andra nervösa ungdomar och jag börjar direkt skanna av läget. Vem ser snäll ut? Vem kan jag umgås med? Vilka kommer bli mina nya vänner?
Jag gick in i klassrummet och satte mig brevid en tjej som såg lika lost ut som jag. Vi hälsar lite och därefter kommer en liten kille i kostym fram och ställer sig vid tavlan. Han berättar att han är lektorsassistent och ska lära oss hur vi ska bete oss på en lektion. Då vi tilltalar lektorn ska vi stå upp, vi ska även ställa oss när han kommer in i rummet. Efter en liten stund kommer lektorn in och tanken som slår mig är att han är väldigt ung. Han berättar om vilken hård utbildning det är, många kommer hoppa av och det är lika bra för att de vill inte ha några klena individer på skolan. Han frågar om vi registrerat oss i en annan byggnad och om vi har med oss våra passerkort. Alla tittar lite tveksamt runt på varandra eftersom det inte är information någon av oss fått tidigare. Jag skrattar lite lätt och tittar på tjejen brevid som antecknar allt. Jag viskar till henne att det här inte kan vara på allvar, de måste driva med oss. Hon nickar, men skriver ändå som en tok. Jag tycker lite synd om henne att hon verkar lite småkorkad. En kille som sitter längst fram, klädd i kostym, har en dator med moderaternas symbol som skrivbordsbakgrund. Han svarar på de mest konstiga frågorna och lektorassistenten antecknar hans namn. Tjejen på andra sidan om mig går på toaletten tre gånger på en halvtimme för att fylla på sin flaska med vatten, lektorsassistenten tar den ifrån henne och kastar. Då fnissar jag till lite, men tänker samtidigt om inte det här är på skämt, då har jag gjort bort mig nu. En osäker bibliotikarie får prata lite och fumlar med usb-minnet så länge att lektorn ber henne sätta sig och visa dagen därpå istället. Två tidigare elever delar ut ett prov till oss för att testa våra förkunskaper. Frågorna var omöjliga att svara på och de flesta svaren fick jag chansa hejvilt på. Under tiden proven rättades fick alla vi elever ställa oss upp, en i taget, säga vad vi hette och varför vi valt den inriktning vi valt. Vissas förklaringar var mer speciella än andra. En kille sa att han var singel, 'bara så ni tjejer vet'. När det kom till den trevliga tjejen brevid mig säger hon att hon har flyttat hitt med sin pojkvän och precis då ställer sig den här killen som var singel upp och skriker 'jag är inte din pojkvän, jag är ditt ex!!!' Alla börjar skratta och jag vet inte riktigt hur jag ska reagera. Många som presenterar sig säger att de gillar sådana här sociala experiment som tydligen försigår här på skolan. En tjej börjar gråta och frågar om det här verkligen är på riktigt. När alla presentationer är avklarade går de gamla eleverna igenom proven. Lektorn ropar fram en kille för att be honom läsa för klassen vad han skrivit. Han är väldigt nervös ovh viskar något ohörbart. Lektorn skriker att han ska prata högre och då börjar han sjunga Jag kan visa en värld, vacker glänsande härlig. Därefter ställer sig en tredjedel av klassen upp och fortsätter säg om du ska va ärlig, har du drömt om den ibland. Sedan går de fram på scen och alla applåderar och skrattar av lättnad. Tjejerna brevid mig var med på det hela och hon som jag försökt övertala till att det måste vara nollning kom fram till mig och sa att jag var smart som kom på det.
Därefter springer alla faddrar in utklädda till sagan om ringen, priates of the Carrabien, pippi, rambo, ghostbusters, grease, bond och harry potter. Jag hamnade i Pippigruppen så under två veckor har nu haft inspark iklädda blå overaller och pippifräknar. Det har varit intensiva veckor eftersom mina två hjältar; farfar och pappa varit här och renoverat min lägenhet som för övrigt blivit jättemysig!! Snart är den klar och då kan jag packa upp alla mina saker på rätt ställen.
Välkomna till Jönköping!

/ A