Fullspäckat!

Hjärtefrågor Kommentera
YES BOX! Idag har vart en bra dag. Om än fullspäckat med saker.
Den började finfint med en fika med Fanny som, vare sig hon vill eller inte, gör alla i sin närhet glada och på topphumör. Hon är en av de roligaste och smartaste människor jag känner och jag beundrar verkligen allt hon gör. Hon är så härlig, jag förstår inte hur jag klarat mig utan henne sen gymnasiet. Mer Fannytid i fortsättningen! Sedan bar det av till Thorildsplan där jag mötte upp Josse och Linnéa. Vi var lagomt taggade för två timmars historia-föreläsning och suckarna blev allt tyngre då vår föreläsara berättade om hur tråkigt hans ämne var. MEN det visade sig bli den bästa och mest intressanta föreläsning jag varit på! Det kan ha haft lite att göra med de gula simpsonsfigurer han valt att slänga in lite här och där i sin Powerpointpresentation! Det bringade många skratt i aulan :D
Hem. Slänga ner träningskläder. Kista. Friskis. Lisa och jag hurtbullade oss igenom skivstångspasset tillsammans med bla Wannabe "Glaxer i mina braxer" och hon utan någon som helst taktkänsla. Kulkul!
Nu sitter jag här med alla skolböcker och häften. Borde verkligen plugga lite innan William kommer.
KOM SNART ÄLSKLING SÅ JAG SLIPPER LÄSA!
Här kommer lite bilder. Enjoy!

Såhär kommer Amandas barn se ut! Jag kommer bli den stoltaste mostern i världen! HAHAHA!


Bye bye
/ A

RUINERAD

Hjärtefrågor Kommentera
Jag har precis inhandlat in nästan allt som står på min litteraturlista. En bok saknas.
Lycknis: Svensk utbilsningshistoria. Skola och samhälle förr och nu (219:-) Låter lite likt den kära boken av Hartman som jag aldrig någonsin vill ägna min syn åt.
Books on demand: Normalitet, kön och klass. Liv och lärande i svenska läroverk (287:-) Den här boken kallade vår lärare för "lika trist som gula sidorna"
Lycknis: Vägar genom texten: Handbok i bruksanalys (177:-) Kan bli intressant...
Böcker som;
Skolchefen i styrning och ledning
Emancipation och motstånd. Dokumentation och kooperativa lärarprocesser i föskolan.
Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg

är redan införskaffade.
Det ekar tomt i plånboken nu...
Låter som en härligt intensiv 4-veckors kurs det här!

Ny dag. Ny kurs. Ny klass. Mitt första eftermiddagspass på utbildningens andra kurs klarades idag av. Känslan av organisation gladde mig de första 10 minutrarna. Men unnan för unnan insåg jag att det är lika rörigt här som innan. Ingen vet vad som komma skall och då "det är första gången vi har den här kursen för elever på lärarhögskolan är ni våra testpersoner. Vi ska se om ni klarar av det här." Jag är less på att höra om att vi är första kullen i den nya utbildningsplanen. Jag vill bara kunna känna att jag får en utbildning som gör mig till den bästa lärare jag bara kan bli. Inte ta examen och känna mig förvirrad, redo att ta ut min bitterhet över de stackars elverna. Nej, jag vill vara allas favoritlärare som får blommor på skolavslutningen och kanske en kram av eleverna. Det vill jag. Men det känns väldigt långt borta när alla våra lärare är så pessimistiska...
På föreläsningen informerade minst två lärare om att vi kan glömma jobb och socialt liv den kommande månaden. Vi kommer inte ha tid för något annat än studierna. Det känns alltid lika roligt att bli bemött av lärarhögskolans välkomstanda och kämparglöd.

Men jag sörjer inte kära vänner! För jag har nämligen en vän som valt att skänka sin teve till mig. Den är stor och den är tung, men den är min!  Så nu kan jag och William äntligen ligga i sängen och titta på teve hemma hos mig också! Det ni, det är lyx :D Tack Jimmy!!
(Bild kommer imorgon då jag fått bärhjälp upp för trappan av pappa..så tung är den!)

Jag saknar dig älskling!! Låt det bli fredag fortfortfort!


God natt sverige
/ A

Brist på lokalsinnet ger konsekvenser

Hjärtefrågor En kommentar
Jag rusar ut på morgonen och upptäcker till min fasa - ingen bil.
Fort som attan måste jag komma på en plan B och i mitt fall är plan B alltid www.sl.se
Hur kommer jag till Friskis & Svettis i Kista fortfortfort?! Hållplatsens namn i Kista är Kistavägen. Okej. På bussen. Av bussen. På tåget. Av tåget. På bussen och sen...kista alléväg? Nej det kan inte stämma. Sitter kvar lite till. Till slut känner jag hur jag kommer längre och längre ifrån mitt mål så jag hoppar av mitt i industriområdet. Let the fun begin! Jag hugger tag i första bästa person och frågar om hon vet var F&S ligger. Nope. Sju personer senare har jag en riktning, långt långt borta. Jag springer allt vad jag har för att hinna fram till klockan ett då jag ska möta Lisa, Williams mamma. Helt anfådd (där har vi anledningen till att jag måste komma igång med träningen) möter jag upp henne och hon skrattar lite åt mig. Det skulle jag också göra om jag sett mig flänga fram som ett fån. Det känns lite pinsamt att veta att man har träningskläder i väskan, men kippar efter andan efter att ha sprungit bara några minuter...
Registreringen gick smärtfritt och snart stod jag där inne på gymmet. Ringrostig, men taggad ut i lilltårna. Någon timma senare var jag stolt som tuppen och packade ihop mitt pick och pack för att åka hem. Mot den rätta busshållsplatsen denna gång. Jag hoppade på bussen som körde samma väg vi kom, men helt plötsligt hörs SLdamens röst "Rinkeby allé". Haha tänkte jag för mig själv. Nu är hon ute och cyklar. Kista alléväg ska det vara. Men NEEEEJDÅ. Det händer igen. Jag har satt mig på fel buss. Livrädd för att hoppa av på okänd mark utan att veta hur jag tar mig därifrån sitter jag snällt kvar hela vägen till ändhållplatsen som är Spånga station. William ringde, men jag vågade inte berätta för honom vilket pucko till flickvän han har, men till mitt försvar är det inte alltid lätt att ta sig fram då man är på platser man inte är van vid och dessutom har fruktansvärt dåligt lokalsinne!
Två timmar sen såg jag mitt gula hus och jag kände mig välberest och stolt över mitt lilla äventyr.

Nu ska jag se klart på The Hills.
Love
/ A