Fröken Johanson

Om någon hade sagt till mig för sex år sedan att jag skulle backpacka i Australien och Sydostasien i tre månader, skulle jag ha skrattat den personen i ansiktet och sagt "nehejdu, det är inget för mig".
Om någon dessutom hade sagt "Alma, du kommer bli så förälskad i Sydney att du kommer planera dina största beslut efter det målet" hade jag förmodligen undrat om personen överhuvudtaget kände mig.
Sedan träffade jag William. Han introducerade mig för backpacker-livet och fick mig vilja testa. Så med mina två vapendragare i högsta hugg åkte vi ut på vår livs resa. Innan vi åkte fick jag ofta frågan om vilket land jag såg mest fram emot och då svarade jag Bali, men att det där Australien inte verkade mycket att hurra för. Efter en dag i Sydney visste jag att jag skulle behöva flytta dit. Det bara var så. Därefter har allt liksom organiserats efter den drömmen. Hade jag inte träffat William hade jag aldrig upptäckt Australien. Då hade jag inte sökt ett internationellt program, jag hade inte hamnat i Jönköping och jag hade definitivt inte trotsat min koordinator på internationella kontoret om att söka den enda plats som erbjöds för fyra skolor för att "du antagligen inte kommer få den". Jag hade inte suttit i ett trettiogradigt Singapore och varit nio timmar ifrån en av mitt livs största drömmar. Så tack till er som pushat mig längs vägen och peppat när jag inte sett ljuset någonstans. Det har varit värt varenda minut av hårt jobb i skolan och mer tålamod än jag trodde jag hade.
Nu är det min tur att få leva min dröm. Jag är alldeles snart där och den här gången har jag inte fällt en enda ynka tår (för er som var med för fem år sedan är den här infon faktiskt intressant) utan sitter bara och fnittrar av lycka. Haha!
Det här är inte bara en utbytestermin som vilken som helst. Det här är en dröm som går i uppfyllelse! Så häftigt!!

Singaporiansk kärlek!
/A